Har varit riktigt roligt att fara bort och umgås med Alice. Samtidigt är det rätt jobbigt. Har så mycket minnen därifrån och saknar den tiden.

Flyttade första gången då jag var sex år. Tog det inte så hårt då eftersom jag inte insåg riktigt vad det innebar. Brydde mig inte så mycket om att jag flyttade ifrån alla mina vänner. Var så lätt att skaffa nya vänner i den åldern.

Trivdes riktigt bra i Robertsfors. Man kunde se ut hur som helst, umgås med alla och bara vara sig själv. Man var fast i den lilla hålan men på ett sätt var det så skönt.

Tänk er själva att sen måsta flytta ifrån alla sina vänner, komma till en stad där man endast har varit ett fåtal gånger, börja på en ny skola, i en nya klass, hitta vänner vilket inte är helt lätt då alla redan har sina "gäng" och börja ett helt nytt liv. Inte helt lätt då självförtroendet var i botten. Folk som bor i Skelelfteå tror säkert att alla städer är såhär men inte. Här handlar mycket om utseendet, om att synas, umgås med rätt människor osv. Alla vet allt om alla.

Saknar Robertsforstiden så mycket. Hatar att vi flyttade. Skulle vilja spola tillbaka tiden till sjuan. Då var livet underbart. Har tappat kontakten med så många vilket känns skit. Är såklart jätteglad för vännerna jag har här men saknar att ha dom som har känt en hela livet och vet allt om en...